Ett tydligt exempel på detta är en valack som "bestämt sig för att inte hoppa". Naturligtvis ligger det mer i hans bagage än att han bara inte har lust till att gå över bommar, dåliga erfarenheter eller smärta är två vanliga orsaker till "istadigt" beteende. Ryttaren säger då "Ponnyn vill inte, han vägrar långt innan, stänger av liksom. Det kan ta upp till tjugo minuter att ens få honom att röra sig ur fläcken, han bara står och sparkar och då kan man ju bli lite arg". I avsnitt två av säsongen ser man tydligare bilder på när hästen styrs mot bommar, då kan man lätt läsa av hans svans. Den berättar att det är något mer än bara "envishet", hans svansföring berättar uppenbart att han försöker säga något. Ändå "får han inte stanna" och ändå blir ryttaren arg på honom. Detta är verkligen inte riktat till ryttaren på något vis (!), jag själv tänkte också på samma vis för ett år sedan. Men vad som gör mig ledsen är att detta faktiskt är sättet vi tolkar hästar, när de i själva verket säger något helt annat.

 

Istället för att lägga skulden på hästen måste vi lära oss att granska situationen utanför ramarna. Går hästen så långt att den ställer sig och sparkar för att visa sitt missnöje, då är det hög tid att analysera hur man själv hanterar det. Hästen pratar här i klartext; "Jag tycker inte om det här, det här är inte behagligt. Snälla var inte hård mot mig, detta är en situation som jag inte uppskattar". Är det så svårt att acceptera ett nej från hästen? Eller är vi verkligen så pass egoistiska att vi måste få igenom vår vilja, även om det betyder att vi bryter ner någon annan på vägen?

 

Vi är så fastväxta i att vi måste "bestämma" över hästarna. Varför måste vi bestämma? Hästarna är lika mycket levande individer som du och jag, vem ger egentligen oss rätten att bestämma? Många blir arga på hästarna "när de inte lyder" (läs: när de berättar att något är fel). Jag har upplevt många bankande sporrar, piskande spön och morrande röster under mina hästdagar - och tyvärr även gjort det själv innan jag tänkte längre. Ifall hästen säger att den inte vill bli riden en dag är det många där ute som blir arga på djuret, kanske till och med bestraffar den för det (huh, får rysningar bara av att skriva orden bestraffning i hästsammanhang). Vad jag inte förstår är varför man "måste" bestraffa någon för att den inte vill just den dagen? Inte hade man väl rappat till sin bästa kompis ifall kompisen inte var sugen på att följa med en på promenad? Vad är det då som ger oss rätten att visa aggression mot hästarna? Hur ser vi ett samarbete framför oss, när vi hela tiden utgår från våran egen vilja? ..."